Den yttersta konsekvensen av ett sådant agerande är nekad ansvarsfrihet och att fullmäktige väljer att återkalla ledamotens uppdrag.

Bakgrund

Enligt 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) skall årsredovisningen undertecknas av ställföreträdarna för församlingen/samfälligheten. Enligt kyrkoordningen (KO 2:5) är kyrkorådet församlingens styrelse. I en samfällighet utgör kyrkonämnden samfällighetens styrelse (KO 4:27). Årsredovisningslagen tillåter inte att styrelsen för en organisation delegerar till någon enskild ledamot eller någon utanför styrelsen att underteckna årsredovisningen. Detta leder till att samtliga ordinarie ledamöter i kyrkoråd/kyrkonämnd skall skriva under årsredovisningen.

Årsredovisningslagen har gett ledamöter som tvekar inför ett undertecknande en möjlighet till ”friskrivning” genom att i 2 kap. 7 § ange att ”Om någon av dem som undertecknar årsredovisningen har anmält en avvikande mening, skall yttrandet fogas till redovisningen.” För Svenska kyrkans församlingar och samfälligheter gäller detta oavsett om ledamoten har reserverat sig i kyrkonämndens/kyrkorådets protokoll eller ej. Den avvikande meningen blir en del av årsredovisningen.

Konsekvens

Om en ledamot vägrar att underteckan årsredovisningen och detta leder till att årsredovisningen inte upprättas i tid riskerar detta att skadar församlingen/samfälligheten ekonomiskt. Detta eftersom församlingens eller samfällighetens intressenter (t.ex. kreditgivare) kan komma att ”dra öronen åt sig” när årsredovisningen fastställs efter det att lagens ”tidsfrist” gått ut. Att medvetet vägra underteckna årsredovisningen och därmed inte utnyttja möjligheten att anteckna en avvikande mening i årsredovisningen kan mot bakgrund av ovanstående utgöra grund för nekad ansvarsfrihet. Nekad ansvarsfrihet kan som yttersta konsekvens, förutom ett eventuellt skadeståndsanspråk, innebära att fullmäktige återkallar ledamotens uppdrag (KO 33:11).