Denna organisatoriska uppbyggnad framgår av lagen om Svenska kyrkan och ligger också till grund för kyrkoordningens disposition. Uppdelningen i de tre nivåerna och ansvarsfördelningen mellan dem är grundläggande för Svenska kyrkans identitet och en förutsättning för den episkopala strukturen.

Den lokala nivån

Den lokala nivån utgörs av församlingar och kyrkliga samfälligheter. Det finns fr.o.m.den 1 januari 2002 2 225 församlingar. Den största, Täby församling utanför Stockholm, har ca 49 000 kyrkotillhöriga och den minsta, Holms församling i Uppsala stift har drygt 20 tillhöriga. Församlingen är den lokala enheten i Svenska kyrkan. För varje församling skall det finnas en kyrkoherde. Församlingens grundläggande uppgift är att fira gudstjänst, bedriva undervisning samt utöva diakoni och mission. Detta framgår av såväl lagen om Svenska kyrkan som av kyrkoordningen. Många församlingar samverkar i kyrkliga samfälligheter. Det finns ca 515 sådana i landet. När församlingar samverkar i en samfällighet är det denna som har det ekonomiska ansvaret för församlingarnas uppgifter. Samfälligheten skall därmed svara för ekonomisk utjämning, resurshushållning och service för de församlingar som ingår i samfälligheten.

Stiften

Det finns 13 stift i landet. Stiftets grundläggande uppgift är att främja och ha tillsyn över församlingslivet. För varje stift finns en biskop. Det finns också en stiftsstyrelse som utsetts av stiftsfullmäktige och ett domkapitel. Uppgiften att främja innebär att stiftet genom sitt arbete skall skapa förutsättningar för att inspirera församlingarna i deras arbete. Denna uppgift ligger främst på stiftsstyrelsen. Domkapitlets uppgift i sin tur är att ha tillsyn över såväl församlingarna som ämbetsbärare, dvs.präster och diakoner. Biskopens centrala funktion och ledningsansvar innebär att han eller hon är ordförande i både stiftsstyrelsen och domkapitlet. Det är slutligen stiftet som förvaltar den kyrkliga egendomen, dvs.det som betecknas som prästlönetillgångarna. Dessa består av dels fastigheter i form av jord och skog dels prästlönefonder.I regel sköts denna förvaltning av en av stiftsfullmäktige särskilt inrättad egendomsnämnd.

Den nationella nivån

Kyrkomötet är Svenska kyrkans högsta beslutande organ. Kyrkomötet består av 251 ledamöter som vart fjärde år utses genom direkta val av de röstberättigade i hela landet. Kyrkomötets viktigaste uppgift är att i kyrkoordningen utfärda bestämmelser om:

1. Svenska kyrkans tro,bekännelse och lära,
2. Svenska kyrkans böcker,gudstjänster, sakrament och övriga handlingar,
3. tillhörigheten till Svenska kyrkan
4. kyrkans vigningstjänst
5. den kyrkliga organisationen,och
6. de regler efter vilka församlingarna och stiften samt organen på den nationella nivån skall fullgöra sina uppgifter.

Det är Kyrkomötet som utser Kyrkostyrelsen. Kyrkostyrelsen består av ärkebiskopen som ordförande och fjorton valda ledamöter. Kyrkostyrelsen företräder trossamfundet Svenska kyrkan och bereder och verkställer Kyrkomötets beslut. Den leder och samordnar också förvaltningen av den nationella nivåns uppgifter.

Handläggare: Patrik Tibbling, tel08-737 71 26, patrik.tibbling@svenskakyrkan.se